|
|
| Gårdsby Säteri gamla historia - del 1 1300-1790 |
Nya släkten köpte Gårdsby Säteri
1666. Ny ägare ägare Assesor Jonas Bure d.y. Ej heller han torde ha varit bosatt på Gårdsby, ty han ägde 2 gårdar: Rutsbo, Burvik och Sätra i Malmöhus län. Han avled på Sätra 1686. Jonas Bure arbetade de sista åren i den reduktionskommitte, som Karl Xl tillsatte för att till staten återföra de gårdar och förläningar, som under förmyndarregeringen och Drottning Kristinas tid så frikostigt delats ut till adeln. Han var gift med Märta Bonde från Säckerstad i Skaraborgs län. Under Bures tid införlivades Sporryd med Gårdsby. När Jonas Bure d.y. år 1666 inköpte Gårdsby, lades Sporryd och l-laketorp Östergård, vilka han ärvt av sin fader, under Gårdsby Säterirättighet.
På 1600-talet bestod Tofta by av 5 kronohemman. Dessa inköptes av sekreterare Bure - Jonas Bures fader - vilken nästan omedelbart fick sädesfrihet på två av gårdarna. De övriga inlades under det nya herresätet. 1644 lydde enligt Bures ustningslängd gårdarna
Tofta Postgård
Tofta Torpagârd
Tofta Sjögård
1/4 mtl Sporryd
1/4 mtl Haketorp samt 8 gårdar i Söraby socken
Sätesfriheten hos Toftagårdarna gick förlorad 1674.
År 1612 blev 3 av Toftagârdarna »utgästade aff wårt eget Krigzfolk» och förskonades därför från skatten. Utgästningen skedde i januari nämnda år, då Gustaf ll Adolf på sitt tåg till Skåne låg över i Tofta.
1686 ärvde Jonas Bures dotter Elisabet Gårdsby Säteri. Ej heller hon torde varit bosatt på Gårdsby, enär hon 1772 äktade kapten Bengt Kafle och bebodde de hans gård Seglinge i Stockholms län.
Efter 321 år med olika ägare ingen har ingen bott på gården
1714 bytte Kapten Kafle bort Gårdsby till fru Margareta Gyllenax, vars man avlidit redan 1695. De hade tillsammans 6 barn, av vilka äldste sonen stupade vid Poltava 1709. Fru Margareta Gyllenax var verkligen bosatt på Gårdsby, vilket framgår av att hennes två yngsta döttrar gifte sig i Gårdsby Kyrka. Hennes dotter Engel hade 1715 äktat löjtnanten Carl Svinhuvud av Qvalstad, som deltog I Karl Xll krig. Redan 1716 kom han dock hem så svårt skadad, att han blev invalid för resten av livet.
Slutet av 1600-talet och början av 1700 var verkliga nödår i Sverige. De ständiga krigen förde med sig tragedier i alla hem. Döda och särade män och söner. Man kan förmoda att det ej skedde några förändringar till det bättre på gårdarna, då det var brist på både pengar och arbetskraft. Redan 1721 måste Gårdsby säljas på nytt efter bara 7 års innehav.
1721
Köpare denna gång var Häradshövdingen för Konga med fl härader Gösta Bergman, sedan adlad Berghman, 1680 - 1735. Han hade av sin fader ärvt Öljehult Säteri i Pjätteryds socken. Genom sitt gifte med Maria Kristina Rudebeck blev han också delägare av Huseby Gods i Grimslöv. Under sin livstid förvärvade han många gårdar. Jönköpings län ägde han Ekeryd och Boarud samt i Kronobergs län, utom Gårdsby även Hovmantorps gård. Bergman torde ej heller varit bosatt på Gårdsby. Efter 1727 levde han på Hovmantorp och ligger även begraven på kyrkogården därstädes. Tvungen reparerade han eller byggde nya bostadshuset från 1650-talet, som måste ha byggts enligt Säteribestämmelserna.
Troligt är att det byggdes ett nytt som sedan blev grunden till mitthuset, då det föregående huset, som måste ha varit uppfört in på 1650-talet i samband med att Hans Kyle begärde säterifastigheter, måste ha varit obebott, enär ingen ägare bebott gården. Om det uppfördes på nytt, kanske på den gamla grunden, skulle motsvarande bostadshus varit byggt på 1740-talet. Bergman hade med sin hustru 19 barn och torde det varit svårt att klara av arvet till alla dessa.
|
|
|
Förlorat lösenordet? Begär ett nytt här.
|
|
