|
|
| Gårdsby Säteri historia del 2, 1790-1847 |
Alla planer och förbättringar kostade mycket pengar
Alla hans storstilade planer och förbättringar kostade honom stora summor. Som en röd tråd under alla dessa år går i hans skrivelser en klagan om ekonomiska svårigheter och brist på kapital. Även den minsta oförmodade utgift kunde vara ödesdiger. Så avskedade han under uppseendeväckande former en inspektor, som förorsakat honom en ekonomisk förlust. Han var alltid under stark press av sina borgenärer och han begär oupphörligt ekonomisk hjälp för att klara av räntan på lånet från Akademien.
Under 1800-talets första hälft rådde stor osäkerhet på penningmarknaden och 1820 måste en myntrealisation genomföras, som medförde stora förluster för den enskilde. Den jordbrukande befolkningen hade det särskilt svårt och brännvinsbränningen var ofta enda sättet att få kontanter. Penningknappheten tvingade Rappe att söka alla vägar för att överleva och redan 1824 skriver han till Kungl. Majt för att få tillstånd att på lotteri försälja Kråkenäs egendom, som han 12 år tidigare hade förvärvat. Det skulle ges ut 1.000 lotter om 33 1/3 Rdl stycket och skulle försäljningen av dessa täcka hans skuld till Lantbruksakademien som han på så sätt skulle kunna betala. Hans ansökan beviljades dock ej.
År 1830 fick Karl Rappe avträda sina egendomar till borgenärerna som var brodern Fredrik, svågern C. F. Posse, svärmodern Grevinnan C. Posse, Major Bergius konkursmassa, Överste G. Rappe, Grosshandlare Oldenburg samt Zachris Håkansson, Gasslanda.
Det måste ha varit oerhört bittert för en så verksam och kunskapsrik man som Rappe att på detta smärtsamma sätt förlora den gård, där han utfört det mesta av sin livsgärning.
Rappe fick bo kvar på gården, men han var säkert både psykiskt och fysiskt nedbruten och överlevde bara några månader. Han avled stilla den 31 januari 1831. Med honom gick en storman ur tiden, som ärligt och med okuvlig lidelse arbetet på sin gårds förkovran och för landets bästa. För att nå sitt mål påtog han sig stora skulder i förvissning om att förbättringarna skulle förränta sig. Hans planer och vyer var dock för stora för hans resurser och tiden var ännu ej mogen. Den ekonomiska depressionen i landet bröt ner hans redan tidigare försvagade ekonomi. Karl Rappe efterlämnar dock ett äreminne, som blivit bestående i många släktled.
Karl Rappe hade med Margareta Eleonora Posse tre söner:
1. Carl Fredrik, född 1802. Lektor i historia i Växjö Gymnasium, ogift.
2. Johan Axel Gustaaf, född 1805. Officer vid Svea artilleriregemente.
Elev befordrad till överste.
3. Nils Breandt Alexander, född 1817.
Av dessa bröder var den yngste mest färgstark och kanske också mest begåvad. Om honom står det i »Smålands nation i Lund» - »En världsman av ovanliga mått och högeligen beläst, för att ej säga lärd, men slösande lättsinnig i allt vad med pengar hörde» Han blev kanslist i Kommerskollegium, men förblev hela livet en bohem och gycklare.
Ingen av dessa bröder hade faderns ambition och skaparanda och kunde ingenting göra för att hjälpa fadern, utan borgenärerna sökte göra sig skadelösa genom att sälja gårdarna. Tiderna var dock oerhört pressade och ingen vågade överta fastigheter med så stora skulder.
1932 lyckades de dock sälja Kråkenäs egendom till Kungl. Krigskollegium, varefter Hovmarskalk Carl Fredrik Posse, såsom varande den största fordringsägaren, köpte Gårdsby år 1832, mot att han övertog skulderna och gottgjorde till en del de andra fordringsägarna. Posse avsåg ej att behålla Gårdsby, utan avsikten var endast att rädda det kapital han redan hade i Gårdsby genom sina lån.
I avvaktan på att kunna sälja gården tillsatte han en inspektor vid namn Samuel Wirén med uppgift att förvalta egendomen utan att investera något, det vill säga ingenting fick göras mer än att hålla gården i försäljningsskick. Trots alla försök fick han under 10 år ingen köpare. Där han bodde på Fogelvik i Uppland hade han ej heller någon möjlighet att övervaka hur inspektoren skötte sitt uppdrag.
|
|
|
Förlorat lösenordet? Begär ett nytt här.
|
|
