Gårdsby-Sandsbro www.gardsby.se
23:59 Tisdag 18 Jun 2024
 
 
www.gardsby.se
Händer härnäst...
22/6Gudstjänst på gamla kyrkogård..
28/6Ny pubkväll i Gårdsby (GSR)..
3/7Barnteater med café på Hoppet ..
13/7Drängalyft på Hoppet (Hbf)..
Navigation
Kontakt
GårdsbyBladen
Hembygdsportal Gårdsby
Utflyktskartor
Busstider hållplats
Strömavbrott
Webb-kamera
Gårdsby-väder 10 d
Gårdsbyvädret nu
Kolla eldningsförbud
Artiklar
Länkar
Sök
Nyaste artiklar
Grupper på Hoppet
2 Köp hembygdsböck...
Kulturrundor i Gårdsby
3 Hembygdsfest Gårdsby
Bättre cykelväg i ...
Logga in
Användarnamn

Lösenord



Förlorat lösenordet?
Begär ett nytt här.
Gårdsby Säteri historia del 3, 1848-1933


Genom den nya Häradsvägen vid Ulvafall, som byggdes 1849 hade åtkomligheten av skogsmarken åtskilligt förbättrats. Några år senare byggdes och rätades även Lugna vägen.
En olöst fråga är, vilken som byggde den raka vägen från Herrgården till smedjan. Enligt 1797 års karta går den i en stor sväng över Dusagårds trädan. På 1861 års karta är den nya sträckningen inritad. Det måste alltså ha skett under Rappes eller Hamiltons tid, ty under interimstiden med borgensmännen skedde ingenting och i början av 1800-talet var en sådan väg en privat anläggning. Om man beaktar Rappes intresse att göra Gårdsby till en mönstergård, måste man nog tillskriva honom äran. I norr gränsar Gårdsby till Haketorps by, som bestod av 6 st gårdar. Redan på 1670 talet hade Assessor Jonas Bure inköpt Haketorp Vestergård och något senare hade också Haketorp Östergård förvärvats till Gårdsby, enär 1861 års skifteshandlingar anger att den tillhörde Säteriet. Ramel inköpte den återstående Vestergården för 6.666 :67 Rdl.

Ramel hade en mycket duglig inspektor

Samtliga gårdar var år 1866 utarrenderade, men Ramel hade planer på att lägga dem alla under Gårdsby rättarlag. Den nyodling som förutsatte en sådan plan hade han sannolikt ej påbörjat. Däremot fick Kyrkträdan och Dusagården sin nuvarande form samt nyodlades hela Västra Träda samt en del av hagen intill Marieborg. När lnsp Pettersson i sin rapport till Hushållningssällskapet meddelade att han odlat 100 tunnland innebar det säkert en betydande överdrift en när Ramel lämnade gården var ca 150 tunnland fastmarksjord under plog, medan Rappe lämnade efter sig ca 135 tunnland, varvid dock är möjligt att han inräknat mossjord i denna areal. Rappe däremot hade odlat mycket, ty när han övertog gården lär ej mer än 35 tunnland legat under plog på fastmarksjord. En förklaring till lnsp Petterssons rapport är att han i denna rapport inräknat 5 tunnland (Hemligheten) söder om V. Träda, vilken mark sedermera överfördes till Skog, samt 19 tunnland Petersborgsmarkena, vilka bebyggdes med torpen Petersborg och Marieborg. Även av denna överfördes en del till betesmark. Då V. Träda i sig själv är 23 tunnland, år odlingen på detta område 51 tunnland.

Även beträffande byggnadsbeståndet skedde en viss upprustning under Ramels tid. För att få någon uppfattning om vilka förändringar som där skett från Rappes tid till Ramels tid ha vi endast kartorna av 1797 och 1861 att gå efter. Man frågar sig givetvis var linberedningsinstitutet var beläget. Det återfins ej på någon av kartorna. Det måste ha varit en relativt stor byggnad, eftersom undervisningssalen var föreslagen till Gudstjänstlokal under den tid den nya kyrkan byggdes 1832. Det skulle också finnas lokaler för ett 20-tal elever samt köksavdelning, bostad för Dejerskan m.m. Möjligt är nog, att den legat där Mejeribyggnaden nu är belägen, men att den revs när Mejeriet byggdes 1860-61. l besiktnings instrumentet för byggnaderna vid laga skiftet beskrivas byggnaderna var för sig.

Mangårdsbyggnaden, Trädgårdsflygeln samt Dusagården var oförändrad sedan Rappes tid. De voro rödmålade och försedda med bredtak, utom Dusagården, som var täckt med torv. På båda sidor om allén låg de ekonomibyggnader Rappe byggt. På västra sidan ladugård, oxhus och fårstall - på östra sidan stall och logar - båda försedda med stuktak. En bit därifrån låg en drängstuga försedd med torvtak samt ett 30 m. långt svinhus försett med brädtak. Mitt emot kvarnen på västra sidan av kanalen synes två byggnader av vilka den ena beskrives som ett »magasin av trä, inrett på nedre botten till sovel- och brännvinsbodar, samt de båda övre våningarna till rum för spann mål». Dessa magasin revs 1983. Den andra byggnaden, som ligger alldeles intill står ej angivet vad det kan vara, men gissningsvis kan antagas att det var det gamla bränneriet, som redan Rappe talade om, och det var i ett så förfallet tillstånd, att det ej togs upp i beskrivningen. lntill denna låg två i jorden nedgrävda källare, av vilka den ena ännu i denna dag kallas för vinkällaren. Sluttningen nedanför huset kallas i Laga Skifte beskrivningen för »undfall vid Bränneriebacken). Dessa båda byggnader revs under Ramels tid och byggdes där ett sädesmagasin med två bottnar och under detta låg en potatiskällare. På en trappa står årtalet »Anno 1861».
Sida 3 av 12 < 1 2 3 4 5 6 > >>
 
Bekämpa Spammen! Klicka här!














DHTML Menu / JavaScript Menu - Created Using NavStudio (OpenCube Inc.)