 Snart... |
|
| Dagens bildhälsning |
|
 Varma julhälsningar från www.gardsby.se |
Förlorat lösenordet? Begär ett nytt här.
|
|
| Gårdsby Säteri historia del 3, 1848-1933 |
Del 3: Gårdsby Säteri 1848 - 1933
Denna del är sammanställd av Kurt Gowenius, som tillträdde som ägare av Gårdsby Säteri 1935.
(Artikeln är på flera sidor - i webbversionen finns bläddring mellan sidorna nederst på sidan.)
Del 3: Gårdsby Säteri 1848 - 1933
- Hamilton tog köpte Gårdsby 1848
- Baron Ramel ärvde genom hustrun Gårdsby
- 1867 under våren tillträdde Bröderna Dahl, Gårdsby
- 1879 såldes Gårdsby på auktion
- Med Schander sköttes gården på bästa sätt
- 1901 blev Johannes Nilsson ny ägare
- Ny auktion efter konkurs
Bilderna i denna artikel är kopierade av Knut Svensson från glasplåtar i Smålands museum.
Hamilton tog köpte Gårdsby 1848
1848 köpte Hamilton alltså Gårdsby mot att han som likvid övertog ansvaret för alla skulder, som vilade på fastigheten. Året därpå avbetalade han 10.000 Rdl på lånet hos Lantbruksakademien och samtidigt återställde han den borgen, som Johan hade tecknat för sin bror Fredrik.
Gårdsby säteri längre fram, 1920, inför ett silverbröllpsfirande (Johannes och Anna Nilsson, senare ägare).
Hamilton tillsatte en inspektor frÃ¥n SkÃ¥ne att sköta lantbruket, samt hyrde ut Corp des LogÃet till Friherren m.m. Major Germund Abraham Falkengren, som Ã¥r 1850 drog in där med syster, betjänt och 4 st »pigor». Hamilton var dock ej nöjd med sin skÃ¥nska inspektor. NÃ¥gra Ã¥r senare tillsatte han platsen med en smÃ¥länning. Det synes ha varit en mycket duktig karl, som uppodlade mycken mark, bl. a. Västra Träda, som redan dÃ¥ fick sin nuvarande form. Därtill odlade han upp hagen söder om Västra Träda, vilken senare under Dahls tid blev pÃ¥ nytt skogbevuxen. Han ivrade mycket för potatisodlingen samt cirkulationsjordbruket. l en skrivelse till HushÃ¥llningssällskapet meddelar han (Pettersson) följande:
»Vid Gårdsby egendom, där jag är förvaltare, har jag genom exempel försökt väcka intresse för odlingens befrämjande och binäringars betydelse, som kunna vara till nytta för lantmannen, men tyvärr omfattas de ej alltid av lantmannen med särskild förståelse.
Man får väl ursäkta den obildade lantmannen om han gör den invändningen, vad odlingen beträffar, att man ej bör odla mer än man kan gödsla. På Gårdsby har jag under åren odlat nära 100 tunnland uppmark, och har jag detta år sått 30 tunl med höstråg.
Ett av gråsten murat mejeri, 40 alnar långt och 20 alnar brett, nu i komplett skick färdigt, är under förliden sommar uppfört. Ändamålet är, att då byggnaden så kollosalt tilltagits, att nu och för framtiden bereda socknens inbyggare tillfälle att därstädes kunna få avsättning för sin mjölk. Egendomens skogar äro förliden sommar till trakthuggning indelad på en omloppstid av 120 år med en årlig avverkning av 244.900 kbft»
Det är första gången det talas om skog på Gårdsby. År 1860 hade verkligen en skogvaktare Bengt Dahl inflyttat till Gårdsby. Vilka beräkningsgrunder som använts för det årliga uttaget är oförståeligt. Det skulle efter nutidens uppfattning innebära en tillväxt av 6.000 m3sk pr år, vilket skulle inneburit ett absolut fullslutet bestånd. Det står i bjärt kontrast till Landshövdingens rapport 30 år tidigare, där han säger
»Frånsett Uppvidinge Härad består länets skogar av dåliga ungskogar och buskar. Om ej snara åtgärder vidtages torde länet snart vara skoglöst).
Så sent som 1850 säger han »Skogen vårdas ej bättre än förut. Vacker skog är sällsynt. Om ej snart en bättre anda inträder, torde den tid e] vara långt avlägsen, att det fordom så skogrika Kronobergs län lider brist på skog.»
För Gårdsbys del innebar denna skogindelning, att man insåg skogens värde och tänkte på att utnyttja den ekonomiskt. Landshövdingens rapporter var säkert starkt överdrivna. Man tillägger också, att bruksägarna vårdar sina skogar bäst och att på Telestad och Bergkvara har frösådd förekommit.
För att förbättra skogshushållningen hade Hushållningssällskapet redan 1843 anställt en jägmästare »med skyldighet att biträda då så påkallas). Denna redogör i sin rapport, att skogsförsäljning förekommer i vissa delar av länet och »är för allmogen en ej obetydlig inkomst ehuru det allmänna svedjandet gör stora förödelser. Försäljning av virke sker till sjöstäderna, varifrån export sker till utlandet» Skvaltsågar finnes här och var och 1870 uppskattar han sågarnas antal i länet till 244 mindre och 43 större. De små var säkerligen bara husbehovssågar, men bland de större fanns även sådana som drevs med lokomobiler. Från Asa omtalas en sådan såg, som sände virke på export. Även försågningen på Gårdsby skedde 1870 med lokomobil drivet sågverk.
Hovmarskalken Greve Gustaf Hamilton hade 4 döttrar och den yngsta av dessa firade på Barsebäck år 1835 sitt bröllop med Baron Sten Malte Ramel på Widerup i Skåne.
|
|
|
