Denna del är sammanställd av Kurt Gowenius, som tillträdde som ägare av Gårdsby Säteri 1935.
(Artikeln är på flera sidor - i webbversionen finns bläddring mellan sidorna nederst på sidan.)
Del 2: Gårdsby Säteri 1790 – 1847
- Gustav Rappes 3 söner
- Karl Rappe var en föregångsman
- Karl Rappe såg nya möjligheter med sockerbetan
- Karl Rappe uppförde även många hus
- Karl Rappe satsade på linodlingen
- Alla planer och förbättringar kostade mycket pengar
- Karls söner övertog 1842 Gårdsby och skulder
Gustav Rappes 3 söner
Gustaf Adolf gick den militära vägen och blev i likhet med sina stamfäder officer vid Smålands Kavalleriregemente, där han avancerade till överste. Han ärvde Vartorp när fadern dog 1787, medan de båda andra bröderna tillsammans ärvde Gårdsby.
Johan Fredrik gick också den militära vägen och tog avsked med ryttmästares rang. Han överlät åt sin broder att sköta Vartorpsgården.
Den yngste sonen Karl Wilhelm ärvde Gårdsby Säteri. Givetvis frångick han ej släktens gamla traditioner och blev 1789 fänrik vid Kalmar Regemente och avancerade sedan i graderna till överstelöjtnant. Han bevistade på örlogsflottan kriget mot Ryssland 1788- 90 samt deltog i finska kriget 1809. Han tog avsked 1810 för att helt kunna ägna sig åt gårdens skötsel tillsammans med sin bror Fredrik. 1801 firade Karl sitt bröllop på Ekhammars Gård i Skaraborgs län med grevinnan Margareta Eleonora Posse.
Rappe kom tidigt underfund med att gränserna till grannarna ej stämde, varför det kom till stridigheter och föranledde det honom att begära lantmäteriförrättning. Tidigare var det egentligen gammal hävd efter vilken gärdesgårdarna var uppsatta. Åren 1797 -98 genomfördes sålunda storskifte mellan Gårdsby och Vikensved ägor, omfattande samtliga inägor, hagar och skogsmark. Vikensved by hade tidigare tillhört Ragnvald Pukes gamla arvegods, men hade av Branting sålts till hans svåger Gabriel Ljungberg och skulle avsöndringen utgöra ett mantal. Ett mantal är ej en arealbenämning utan en uppskattning av den ränta i form av en viss areal kan ge. Karl Rappe förmodade, att gränserna till Vikensved var ganska godtyckligt uppgångna. Det visade sig också när förrättningen blev slutförd, att Gårdsby skulle tillföras från Stomen (Kyrkan) ca 20 tunnland och från Vikensved ca 115 tunnland (kan ej exakt angivas enär gamla beräkningar har använts).
Den slutliga arealen blev för
4 mtl Gårdsby 2.458 tunnland Haketorp och Sporryd oräknat
1 mtl Stomen 380 »
1 mtl Vikensved 419 »
Efter mycket diskussion vilka arealer som skulle överföras utsattes 38 st gränsstenar och lantmäteriförrättningen förklarades avslutad den 3 oktober 1798. Mot denna väckte Gabriel Ljungberg talan inför domstol med motiveringen att han blivit missgynnad. Processen pågick i 5 år och kom till sist till Kungl. Hovrätten, vilken förklarade hela förrättningen ogiltig och ny förrättning skulle ske. Vid det första sammanträdet 1804 framhöll lantmätare Eklund de stora kostnader en ny förrättning skulle åsamka delägarna och tillfrågade han de närvarande om de ej kunde sämjas i godo. Karl Rappe förklarade att han flerfaldiga gånger framställt jämkningsförslag och att han fortfarande med hänsyn till den tidsspillan och kostnader en ny förrättning skulle föra med sig, var villig till Ljungberg avstå en liten bit av Oxhagen vid Lövsjön efter en linje han på kartan ritat upp, och skulle han dessutom av välvilja låta Ljungberg få mulbete för 2 st oxar i Gårdsby Oxhage. Efter mycket diskuterande träffades mellan Gårdsby och Vikensved en förening i enlighet med Rappes förslag. Därmed blev tvisten bilagd efter 5 års processande och Karl Rappe kunde tacka ett par oxar att Ljungberg ej fullföljde Kungl. Hovrättens utslag.
Karl Rappe var ej den som stannade på sitt gods och lät livet ha sin gång. Genom sina militära kamrater, av vilka de flesta var adelssöner från de stora godsen runt hela Sverige, fick han säkert ta del av många nya rön. Vid en resa till Skåne för att studera nya redskap m.m. inköpte han för sin och Greve Pipers räkning 2 st vändplogar med lös tagbar plogbill år 1798. Den var tillverkad i en fabrik på Skottland. Fem år senare satte Stjernsvärd på Engeltofta igång med en tillverkning av plogar efter samma modell.
Snart...
